Vanliga frågor kring material och materialpåverkan
Vilka material är lämpliga att saltbadlöda?
Alla aluminiumlegeringar är inte lämpliga att saltbadlöda. För hög legeringshalt
av vissa material begränsar lödbarheten. Legeringssammansättningen skall
vara av typen AlMgSi. Till exempel EN-AW 6082 och EN-AW 6083, men även
renaluminium fungerar utmärkt.
Hur påverkas materialet av lödprocessen?
Hållfastheten hos grundmaterialet påverkas av lödprocessen. Upphettning till
temperaturer i närheten av materialets smältpunkt resulterar i att materialet
direkt efter lödning antar hållfasthet motsvarande glödgat tillstånd. Efter några
dagar i rumstemperatur återtar härdbara material en del av sin ursprungliga
hållfasthet.
För att ytterligare öka hållfastheten hos de härdbara legeringarna kan
materialet åter upplösningsbehandlas och åldras.
Vanliga frågor kring lödtekniken
Vad består saltbadet av?
Saltbadet består av Kalium , Natrium , och Litiumklorider samt en liten mängd
av olika fluorider.
Saltet upphettas med hjälp av elektroder till ca 595 grader C i samband med
lödning. Saltsmältan utgör både värmekälla och flussmedel i lödprocessen.
Hur stora detaljer kan lödas?
Saltbadets lödugn är styrande för vilka dimensioner som kan lödas. Alumbra
har två ugnar. Ugnarnas mått är 1000 x 1000 x 800 mm, respektive 1200 x
800 x 800 mm.
Det disponibla lödutrymmet är något mindre då lödupplägget stjäl utrymme.
Krävs det några verktyg eller fixturer?
Genom att konstruera ingående detaljer så att de är självfixerande kan fixturer
undvikas. Detta har flera fördelar:
- Kostnad för konstruktion och tillverkning av fixturer utgår.
- Underhåll av fixturer efter slitage eller i samband med omkonstruktioner av produkten krävs inte.
- Uppvärmningstid och kyltid av tunga fixturer är inte nödvändig, vilket reducerar processtiden.
- Flera detaljer ryms i en lödbatch.
- Lägre vikt och därmed smidigare hantering av en lödbatch.
Ibland är fixeringshjälpmedel eller fixturer nödvändiga. Dessa tillverkas av
aluminiumlegeringar eller rostfritt stål. För att undvika att fixturer av
aluminiumlegeringar löder fast i de detaljer som skall sammanfogas så
anodiseras dessa. Varianterna och möjligheterna är många.
Vad består lodet av?
Lodet utgörs av aluminium med en hög halt av kisel, ca 12%. Kisel nyttjas för
att reducera lodets smältpunkt. Lod finns i form av tråd och folie i olika
dimensioner och tjocklekar samt som pulver. Även lodpläterad aluminiumplåt i
olika tjocklek finns att tillgå.
När lodet smälter och av kapillärkrafterna dras in i fogen och tränger undan
saltet, diffunderar en del material mellan grundmaterial och lod. Ett visst utbyte
av material sker och de sammanlödda detaljerna kommer att bindas samman
av en stark fog. Lodet är inte härdbart och påverkas inte nämnvärt av
värmebehandling. Brottgränsen, Rm, hos lodet ligger mellan 100 och 110
N/mm².
Påverkas materialets korrosionsegenskaper?
Saltet är mycket korrosivt men fullständigt lösligt i vatten. För att undvika
korrosionsproblem avlägsnas därför alla saltrester genom noggrann rengöring i
varmt vatten i flera steg. Metoden påverkar därför inte materialets
korrosionsegenskaper.
Lodet har god korrosionsbeständighet då dess korrosionspotential ligger nära
den för AlMgSi varför risk för galvanisk korrosion ej föreligger.
Vilka nogrannheter och toleranser medger metoden?
Före lödning måste de detaljer som skall sammanfogas rengöras för att fett
och smuts ska avlägsnas samt för att det oxidskikt som täcker detaljerna ska
brytas ner. Detta sker genom avfettning samt betning i svavelsyra och
salpetersyra. Denna betning och saltbadets flussande egenskaper påverkar i
viss mån dimensionerna på utgångsmaterialet, men påverkan är marginell,
maximalt 0,02 mm.
Efter lödning svalnar godset i luft. Beroende på konstruktionens utformning och
sammansättning av tunna respektive grövre detaljer, kommer detaljens delar
att svalna olika fort. Detta kan i vissa fall leda till viss formförändring. Dessa
formförändringar kan i regel justeras genom att detaljerna riktas efter lödning.
Vilken måttriktighet som kan uppnås med metoden är beroende av
konstruktionens utformning och hur många fogar som påverkar det sökta
måttets noggrannhet.
Följande exempel ger en indikation om metodens möjlighet avseende
måttriktighet. Antag att vi löder ihop en låda med fyra väggar och botten med
dimensionerna 100x100x100 mm. Ett resultat med måttriktighet inom ett par
tiondels mm på bredd och höjdmått är vad vi kan förvänta oss. Generellt sett
kan måttkrav på 0,2 till 0,3 mm innehållas i plåtkonstruktioner medan mått
ned till 0,05 mm kan hanteras i konstruktioner baserade på skärande
bearbetning.
Påverkas ytbehandlingsmöjligheterna av lödprocessen?
Möjligheten att nyttja olika ytbehandlingsmetoder påverkas inte alls av löd-
förloppet. Om dekorativ anodisering eftersträvas kan dock viss flammighet
framträda i och i anslutning till lödfogen. Detta beror på den förhöjda halten av
kisel i lodet som innebär att lödfogen får en något mörkare ton än
grundmaterialet.